Singel i sta'n

Min dotter har tagit småhundarna och dragit söderut och lämnat sin mamma helt solo allena. Men vilka fantastiska sommarminnen den flickan kommer att ha som vuxen. Hennes senaste sommarlov har verkligen varit de klassiska barnboks-loven: Hela sommaren i Mellansverige där dagarna är soliga, kvällarna är varma och sjöarna badbara.

Gick min vanliga 12 km-helgpromenad runt Nydala. Man går mycket friare och i jämnare takt utan hundar, men det är tusan så mycket tråkigare. Satte MP3-spelaren i öronen, körde Sonja och "Du får inte" tills jag blev less för att sedan övergå till mina älskade hårdrocksballader. Och så Nordman också, förstås. Håkan Hemlin har den häftigaste sångrösten jag vet och deras medeltidsinspirerade musik är så skön. Nordmans låtar handlar ju oftast om brusten kärlek, avsked och att ensam är stark. Så typiskt, att då de för en gångs skull skriver en positiv kärlekssång, så heter den: "En dåre som jag". Jag är varken dåre eller man, men i övrigt är det en vacker text.



Promenaden kändes i helt andra muskler än vad den brukar, så nog är det skillnad på gångstilen när man går med och utan hundar. Skön känsla i kroppen, då man tagit i ordentligt.

Så, vad ska man då göra när man är singel i sta'n? Åka ner till city, gå på Cover Club och hoppas att man hittar någon bekant? Åka på logdans i Täfteå och hoppas slippa vara alltför mycket panelhöna eftersom man inte är medlem i Umeå Dansimperium? Läsa en bok på balkongen?

Tja, jag sitter just nu och ordnar en recovery-skiva till Windows-datorn samtidigt som jag surfar på vad man ska tröst-shoppa via internet, så boken på balkongen är nog alternativet som vinner i slutänden. Om nu ingen ringer om tjatar om att något annat är på G. Men gänget var ute igår, så gissar på att inget spännande händer ikväll.